Boatsecure

Kortfattat: De tre viktigaste riktlinjerna för en säker förtöjning

  • Förtöj för storm:
    Utgå alltid från att det kan blåsa upp till storm under natten, även om solen skiner när du lämnar båten.
  • Låt båten röra sig:
    Förtöjningen får aldrig vara helt stum. Båten måste kunna röra sig i takt med vågorna utan att rycka sönder beslagen.
  • Använd ryckdämpare:
    Montera alltid elastiska ryckdämpare på de fasta förtöjningslinerna vid bryggan.

Grundprincipen för all förtöjning

Båten ska ligga still, men ändå ha frihet att röra sig. Det låter som en motsägelse, men det är nyckeln till att förtöja båten rätt. Om du spänner linorna helt stumt kommer krafterna från vågskvalp och vindbyar att slita direkt i båtens knapar och bryggans fästen. Det slutar ofta med att något går sönder.

En korrekt förtöjning fördelar krafterna. Båten ska hållas på plats i sidled och längsled utan att kunna kollidera med bryggan eller intilliggande båtar.

Använd alltid förtöjningslinor och förtöjningstampar som är hela och rena. Ett bra utbud finns att beställa från Repbutiken.se eller hos en lokal återförsäljare.

Förtöjningens olika linor

För att uppnå stabilitet använder man olika typer av linor som fyller unika funktioner:

  • Fören och akterändar (ändar): Dessa går rakt ut från båtens för och akter till bryggan. De förhindrar att båten driver i sidled eller rör sig för långt ut från bryggan.
  • Spring: Dessa linor är helt avgörande för att stoppa rörelse i längsled. Ett förspring går från fören och bakåt till bryggan. Ett akterspring går från aktern och framåt till bryggan. Tillsammans låser de båtens position så att den varken kan åka in i bryggan eller backa in i bakomliggande hinder.
  • Tvärändar (breit): Linor som går vinkelrätt från båtens sida till bryggan, vilket oftast används vid tillfällig tilläggning för att hålla båten tätt intill.

Här kan du läsa rikjlinjer för fritidsbåtar från Svenska Båtunionen.

Rätt typ av förtöjningslina

Ett rep är inte bara ett rep. När du väljer förtöjningslinor måste du ta hänsyn till materialets styrka, elasticitet och hur det tål solljus.

Rätt material gör skillnad

De tre vanligaste materialen för båtlinor har helt olika egenskaper:

  • Polyester: Det absolut bästa valet för permanenta förtöjningar. Polyester är tungt, sjunker i vattnet och har mycket hög beständighet mot UV-strålning. Det är slitstarkt men har begränsad naturlig elasticitet, vilket gör att du måste komplettera med ryckdämpare.
  • Polyamid (Nylon): Mycket starkt och har en naturlig elasticitet som dämpar ryck bra. Nackdelen är att polyamid blir något svagare i vått tillstånd och krymper en aning med tiden.
  • Polypropen: Ett billigt material som flyter. Det är extremt känsligt för solljus och bryts ner snabbt av UV-strålar. Polypropenlinor bör endast användas som tillfälliga kastlinor eller släplinor – aldrig för permanent förtöjning.

OBS: TIll förtöjningslinan för du även använda en ryckdämpare. Det gör att belasningen på repbeslagen blir lägre och förtöjningen blir stabilare.

Vilken dimension ska linan ha?

Linans tjocklek måste anpassas efter båtens vikt. För tunna linor går av, medan för tjocka linor blir stela och svåra att hantera.

  • Båtar under 1 ton: 10–12 mm diameter.
  • Båtar mellan 1 och 3 ton: 14 mm diameter.
  • Båtar mellan 3 och 6 ton: 16 mm diameter.
  • Båtar över 6 ton: Minst 18 mm diameter.

Tänk på att alltid ha minst en båtlängd extra lina per förtöjningspunkt så att du har marginal för att justera längden vid skiftande vattenstånd.

Förtöjning vid Y-bom, brygga och i natur

Beroende på var du befinner dig krävs olika tekniker. Här är de tre vanligaste scenarierna du möter som båtägare.

Y-bommar

Detta är den vanligaste metoden i moderna båtklubbar. Båten ligger mellan två metallbommar som är fästa i bryggan.

  • Fören: Fäst två linor från fören till bryggans ringar. Linorna ska gå i kors för att centrera båten i rutan.
  • Aktern: Fäst linor från akterknaparna till Y-bommarnas yttre öglor. Dessa linor ska vara relativt korta så att båten inte kan driva sidleds och slå i bommarna.
  • Skydd: Använd rejäla fendrar på båda sidor av båten, även om du tycker att båten ligger stabilt i mitten. En plötslig vindkantring kan pressa båten mot bommen.

Vid brygga

Att ligga långsmed en brygga är bekvämt men gör båten sårbar för vind och svall från passerande trafik.

  • Spring är ett krav: Här måste du använda både förspring och akterspring. Utan dessa kommer båten att vandra fram och tillbaka längs bryggan, vilket skaver sönder fendrarna och i värsta fall skadar skrovet.
  • Fendring: Häng ut minst tre fendrar på den sida som ligger mot bryggan. Den mellersta fendern ska placeras där båten är som bredast (huvudspantet).

I naturen

När du lägger till mot en klippa i skärgården krävs en annan taktik eftersom du sällan har fasta ringar eller bommar att tillgå.

  • Ankare i aktern: Släpp ankaret i god tid innan du når land. Det bör finnas minst fyra gånger så mycket lina ute som vattendjupet kräver för att ankaret ska få fäste i botten.
  • Bergskilar i fören: Säkra fören med två linor till bergskilar som du slår ner i naturliga sprickor i berget. Se till att kilarna sitter i dragriktningen så att de inte lossnar när båten rör sig.
  • Håll avstånd till berget: Spänn akterlinan ordentligt så att fören hålls ungefär en meter från klippan. Det förhindrar att båten slår i berget om en annan båt kör förbi och skapar svall.

Där många gör fel

Många skador som rapporteras till försäkringsbolagen under sommarhalvåret beror på slarv vid tilläggning. Enligt statistik från Transportstyrelsen sker en betydande del av alla mindre båtolyckor i direkt anslutning till hamnar och bryggor.

Här är de tre misstagen som görs i samband med förtöjning:

  1. För få eller felplacerade fendrar: Fendrarna måste hänga på rätt höjd. Om de hänger för högt glider de upp på bryggkanten. Hänger de för lågt gör de ingen nytta alls. De ska hängas så att den tjockaste delen av fendern möter bryggans kant vid båtens maximala rörelse.
  2. Slitna linor utan nötningsskydd: Om en lina ligger och skaver mot en vass bryggkant eller en bryggring av metall slits den snabbt av. Använd nötningsskydd – exempelvis en bit armerad plastslang som du trär över linan där slitaget är som störst.
  3. Dåliga knopar: Att använda fel knop kan sluta med att förtöjningen går upp av sig själv, eller att knopen dras åt så hårt under belastning att den aldrig går att få upp igen. Lär dig att lägga ett korrekt dubbelt halvslag om egen part eller en pållstek. Det är de enda två knopar du egentligen behöver kunna för en säker förtöjning.